Bouppteckning

När någon avlider måste det normalt sett alltid upprättas en bouppteckning. En bouppteckning är en sammanställning av den avlidnes, samt i förekommande fall även den efterlevande makens tillgångar och skulder på dödsdagen.

Bouppteckningen skall förrättas inom tre månader efter dödsfallet och ligger därefter till grund för arvskiftet. Bouppteckningen blir också dödsboets behörighetshandling och är en förutsättning för att kunna avsluta bankkonton, ändra lagfarter och mycket annat.

Det finns dock vissa undantag från kravet att upprätta en bouppteckning. Räcker dödsboets tillgångar enbart till begravningskostnader och att avsluta dödsboet, och det inte ingår någon fast egendom i kvarlåtenskapen, kan en dödsboanmälan ersätta bouppteckningen. De anhöriga ska då kontakta socialförvaltningen i den avlidnes hemkommun för att anmäla detta.

Tänk på att om ni misstänker att dödsboet saknar medel, bör ni kontakta oss innan ni betalar någon räkning för rådgivning. Vi hjälper med alla frågor kring bouppteckningen.

Frågor och svar om bouppteckning

Vad är en bouppteckning?
När en person bosatt i Sverige avlider ska en bouppteckning upprättas. En bouppteckning är en ekonomisk förteckning över vilka tillgångar och skulder som den avlidne hade den dag hen gick bort. Bouppteckningen fastställer dessutom vilka som är dödsbodelägare och utgör en legitimitetshandling i hanteringen av dödsboet.

Hur går en bouppteckning till?
En bouppteckning inleds med att man utreder vem som är dödsbodelägare samt vilka juridiska handlingar, tillgångar och skulder som finns i dödsboet. Därefter inhämtas det underlag som behövs för att kunna sammanställa bouppteckningen och delägarna kallas till bouppteckningsförrättningen.